På en bar i stadsdelen Ziskov är religion punk. Den hussitske härföraren, den enögde, Jan Ziska är tillsammans med sin andlige ledare Jan Hus – båda från 1400-talet – själva urdissidenterna. Deras uppror mot den katolska överheten – att även folket ska dricka av kalken och förstå det predikade språket samt att ingen ska kunna köpa sig en plats i himlen – var början på berättelsen om det tjeckiska folkets idé om att de var satta på jorden för att stå för jämlikhet, humanism och på den vanliga – lilla – människans sida. Varför ska det annars finnas tjecker, frågade sig såväl republiken Tjeckoslovakiens första president Masaryk som den första efter kommunismen Vaclav Havel.
Vi reser runt i ett Prag präglat av idén om den vanliga lilla människan. Från Solidarita, det första försöket efter andra världskriget att bygga för idén om denna människa, vidare ut i de allt större panelaky-stadsdelarna, byggda mellan 1958 och 1994. Stadsdelar av den typ som i alla andra europeiska länder stått för segregation och sociala problem. I Prag är allt jämlikt och stabilt hos den små människorna i lägenheterna Europas mest standardiserade bostadsbestånd.
Men finns en begynnande bortvändhet i utvaldheten? Har den lilla människan börjat bli rädd? Har nationen – den som skulle definieras av jämlikheten – blivit viktigare än jämlikheten själv. I avsaknad av en fiende vänder sig kanske staden Prag ryggen mot världen och vårdar sin ensamhet.
Arkitekturhistorikern Eva Novotná framför det datcha/sommarhus-doftande staketet, vid sitt nyinköpta radhus i Solidarita-kvarteren, byggda 1945-47.
Radhusen i Solidarita, 1945-1947 med inspiration från Sverige.
Köket i radhuset i Solidarita, original från 1945.
Radhusen i Solidarita i östra Prag med allmänning som långsamt har börjat användas som privat trädgård av husägarna.
Solidarita var ett av de första prefab-byggda bostadsområdena i Prag, en fabrik byggdes upp på plats.
I centrum, mellan två restauranger i Solidarita ligger fortfarande teatern.
Den ständigt närvarande Jan Hus och Hussitkulten på utställning i Prag.
Den enögde Zizka jagar påven. Tecken på Hussitkulten som finns överallt i Prag, och särskilt i Zizkov.
Zizkamonumentet på Vitkovberget, framför Nationalmonumentet i Prag.
Röda armé-rummet i nationalmonumentet. Rummet var från början tänkt att rymma ett minnesmärke över motståndet mot nazismen, något som ändrades efter den kommunistiska statskuppen i februari 1948.
Trappan ner i källaren till Klement Gottwalds mausoleum.
Klement Gottwald dog bara fem dagar efter Stalins begravning 1953. Syfilis och långvarig alkoholmism tros vara orsaken till att en artär brast. Kremeringen av Gottwald gick inte så bra. han var tvungen att återbalsameras var 18e månad. Varje kväll sänktes han ner genom en lucka i golvet och placerades i kylen. Varje morgon sminkades han och lyftes upp till alllmän beskådan. 1962 kunde man inte längre hålla hans kropp i skick. Han började läcka formaldehyd och byta färg till svart. Man beslöt att kremera honom.
Konstruktion av en av de första modellerna för standardiserat byggande i prag, G40. Döpt efter Gottwald.
Muralmåmling i stadselen Modrany, en så kalald panelaky-stadsdel, byggd av prefabricerade bygg-element.
Stadsdelen Modrany i södra Prag, de äldre delarna från slutet av 1960-talet med låga, prefabricerade flerfamiljshus.
Panelakys från 1970-talet, flera nyrenoverade i Modrany i södra Prag
Invigning av ett Panelaky-område i södra Prag, 1972
Metrobron genom Prags södra stadslandskap, Panelaky-områden planerade utan centrum efter 1967