flykt4

#59 Thessaloniki – flyktingarnas stad

Vi vandrar genom Thessaloniki med dubbel blick. Lägger två kartor över varandra. Och bägge visar på flyktens stadsgeografi. 1922-23 tvingades över en miljon kristna greker bort från sina hem i Mindre Asien. Mer än hundratusen av dem hamnade i Thessaloniki. Och nu har samma väg över Egeiska havet, eller genom Thrakien skickat människor i desperation till Thessalonikis hamn och till Makedonien i norra Grekland. 

Flykten är en fysisk realitet i Thessaloniki. Närmast varenda stadsdel är planerad och uppförd för och av flyktingar. Ett omfattande bosättningsprogram, understött av Nationernas Förbund, skapade den moderna staden. Dess urbana morfologi bär temat ”flykt” inskrivet i alla mark- och fastighetstransaktioner. 

I den mörkare bluesen – Rembetiko-musiken – som spelades i grekiska hamnstäder under mellankrigstiden, kallades Thessaloniki för ”De fattigas moder” eller ”Flyktingarnas stad”. 

Vi besöker uppsamlingsläger i gamla militärområden och rutnätsplanerade bosättningar för kristna bönder från Mindre Asien. Den tystnad som finns på gatorna och i alla mellanrum är tystnaden när något slitits sönder, förlorat sitt sammanhang, främmande i ett nytt hem. 

Vi klättrar uppför backarna i Anu Poli, den övre staden, ser golv gjorda av judiska begravningsstenar i marmor, undrar om det var moderniteten som förstörde samlevnaden av så olika folkgrupper. Att det fanns en tid då tydliga funktioner och roller gjorde att man kunde befinna sig under samma tak. 

Och vi ser hur i dag en ny slags fattigdom präglar de områden som en gång byggdes av de flyende. Den grekiska ekonomiska krisen bestämmer takten i staden. Ett tyst förfall, en väntan på förändring, en stilla medkänsla med de människor som vandrar genom staden sökandes ett bättre liv. Historien speglar sig bland de levande igen.

Our deepest thanks to:

Vaso Makrygianni, Architect in Thessaloniki

Penny Koutrolikou, Planner and political scientist in Athens

Eleni Kallimopoulou, Music Anthropologist in Thessaloniki

and

Vilma Hastaoglou-Martinidis, Architectural Historian in Thessaloniki.

 

  • flykt

    Flyktingar från mindre Asien och Svarta havet kommer till Thessaloniki 1922.

  • flykt4

    Transit-point Diavatá. Här lever 2000 flyktingar, alla med förhoppningen att nå längre norrut i Europa, men gränsen är stängd och deporteringarna tillbaka till Turkiet har påbörjats.

  • SONY DSC

    Nea Magnesia, några kilometer från den nuvarande transit-pointen/lägret för flyktingar. En rutnätsby som fortsatt växa men där flera gamla hus från 1920-talets flyktingbosättning står kvar.

  • eld

    Flygbild från den stora branden i Thessaloniki 1917

  • AIGLI

    AIGLI Geni Hamam i Thessaloniki

  • Anu1

    Anu Poli, den övre staden, med blick mot Egeiska havet

  • anu2back

    Backarna upp mot Anu Poli, den övre stan, som bär spår av den muslimska styrande klassen under det osmanska imperiets dagar, med de typiska utskjutande burspråken sk sachnisi.

  • basar

    Basarkvarteren som planerades för flyktingarna och deras ekonomiska verksamheter under mellankrigstiden, en kombination av turkisk basar och europeisk shopping-galleria.

  • Vilma

    Arkitekturhistorikern Vilma Hastaoglou pekar ut de ursprungliga flyktingbosättningarna som etablerades efter 1922 i Thessaloniki

  • golv

    Golvet i Gregorys hus, judiska gravstenar, en gång plundrade från den judiska begravningsplatsen i Thessaloniki

  • vasogreg

    Vaso och Gregory i det lilla osmanska huset i Anu Poli

  • nyam

    Den nya moskén, byggd för de judiska invånare i Thessaloniki som konverterade till Islam, sk Donmeh, ritad i neoklassisk stil av den italienska arkitekten Vitaliano Poselli 1902 som också ritat huset som sedan 2003 inrymmer det judiska museet.

  • rembetiko

    Rembetikomusiker i Thessalonikis hamn, 1933

  • yahudi

    Det judiska badet, Yahudi Hamam, inklämd mellan kontorshus från 1970-talet.

  • SONY DSC

    Dold mellan husen byggda efter andra världskriget står resterna av Alaca Imaret moskén

  • kalamaria

    Stadsdelen Kalamaria, 1918 planerad att bli en resort med casinon, efter flyktingkatastrofen 1922-23 blev det en bosättning för flyktingar. Här vid havet låg karantänen – desinfektionsplatsen för de nyanlända. Nu en högt belånad och populär badortsstadsdel.

  • SONY DSC

    På de gamla flykting-bosättningstomterna, omkring 120 kvadratmeter, står nu höga hus formade av det så kallade anti-paroxi-systemet där byggare fick bygga på tomten mot att 30 procent av bostäderna tillföll markägarna. Det har lett till en stundtals oerhört tät stad. Här i Toumba.