image

#63 Visby – muren och friheten

I Visby – ja kanske på hela Gotland – mäts allting från muren. Ända sedan den byggdes på 1200-talet har muren varit ett sätt att ta ut avstånd mot bönder och bygd utanför. Visby och Gotland präglas av en motsättning mellan innanför och utanför. Av en mur.

På glesbygden läggs skolorna ner. I innerstaden skjuter fastighetspriserna mot höjden. Längs kusten etableras en urban kultur, i inlandet ser man hur vårdcentraler slås igen. Avståndet ökar.

Innanför muren växer start-up-företag med både glesbygdsstöd och attraktionen hos en urban kultur i ryggen. Det är en plats där trycket är högt. Det är en stad som måste växa utanför muren. Ut i sin glesbygdsstad av bensinmackar, övergivna järnvägsstationer, gravplatser från 1300-talet och parkeringsplatser – överallt stora parkeringsplatser.

Men den kan inte växa hur den vill. Muren och staden innanför den är inte bara en lokal angelägenhet, det är ett världsarv, det är hela världens kulturminne. Allt man gör mäts mot detta. Nu står inom några år tusentals fler kryssningstrafikanter och väntar på att angöra Visby.

Kommer deras rörelser att stanna innanför muren – göra den till en upplevelsekuliss utan vardagsliv – eller kommer de att spridas ut över ön, och vara den förändring som slutligen förvandlar muren från en gräns som skiljer två sidor till en länk som sammanfogar dem?

 

Tack till

Christian Hegardt, stadsarkitekt

Peter Wennblad, hemvändare som driver reklambyrån Hill i Visby

Ann-Katrine och Rolle Hedblad, Gottlänningar sedan 1973

Länkar

  • image

    Österport, där gatan ut ur den medeltida ringmuren leder vidare in i 1900-talets småstad Visby.

  • image

    Längs muren, där denna cykel- och gångväg nu går, gick en gång järnvägsspåret när Visby och Gotland hade järnväg.

  • image

    Allmänningarna utanför ringmuren blev en populär promenadplats under 1800-talet.

  • image

    Visbys stadsarkitekt Christian Hegardt förklarar stadsmurens olika lager.

  • image

    Peter Wennblad, reklamare, regerande pop-quiz-mästare och hemvändare till Visby.

  • image

    Eventstaden Visby söker ständigt nya teman att aktivera sin stadsmiljö med. Deckarfestival makar in sig vid sidan av Almedalsvecka och Medeltidsvecka.

  • image

    Ann-Katrine och Rolle Hedblad, som en gång på 1970-talet kom från fastlandet och sökte ett friare, alternativt liv på Gotland, bortom konsumtion och karriärhets, hamnade som bibliotekarie och lärare på ön och blev gotlänningar.

  • image

    Gråbo är kanske den enda stads- och bostadsmiljön med en tydlig, genomtänkt gestaltning i hela Visbys ytterstad. En stadsdel från 1970-talet med skola, centrum och bokskog.

  • image

    Efterkrigstidens välfärdssverige har gjort sina avtryck i Visbys ytterstad, som här med bostadsområden ritade av Erik och Tore Ahlsén, som också ritade stadsdelen Årsta i Stockholm.