yuri-pimenov-new-moscow

#66 Moskva del 2 – massan och individen

Michail Bulgakov skrev Moskvaromanen ”Mästaren och Margarita” under åren av Stalins terror och utrensningar på 1930-talet. Samtidigt startade stadens största monumentalbygge under marken: Moskvas metro. Iscensatta rättegångar och fängslanden pågick parallellt med att den moderna storstaden växte fram. Bulgakov tog namnen på sina huvudpersoner, Margarita och Woland, djävulen, från tunnelbanans M-skylt. Djävulen finns inskriven i det moderna projekt som är Moskva. Metronskyltens upplysta ”M” kan när som helst bli sin demoniska motsats ”W” som i Woland.

I avsnitt två om Moskva följer vi individer som blir en massa och individer som frigör sig ur samma massa och blir solitärer. Det finns en återkommande historia i Moskva om massans kultur och individens upplösning. Metron är dess tydligaste uttryck. En parallell stad med gator och mötesplatser. En blandning av egyptiska gravkammare och fickor för folklig frigörelse. Ska du träffa någon i Moskva kommer mötet ofta att ske under jorden, vid någon av perrongerna.

Vi besöker bristens Moskva där människor bor inneboende med sina döda släktingars möbler och böcker. Boendets historia i 1900-talets Moskva är en berättelse om tvångsgemenskap och snäva privata rum. I kommunikalkorna formades en bostadsmodell där det privata och individuella utplånades, och boendet blev en offentlig plats. Vi reser till datjorna, fritidsstugor utanför Moskva formade för urban tillflykt och självförverkligande. Platser där roller kan upplösas och ett visst mått av frihet – och individualitet – kan uppnås.

Och vi kliver in i solitären Konstantin Melnikovs hus, byggt med sparsamheten som ideal av en arkitekt som kom från landsbygden och vägrade bli del i någon kollektiv rörelse. En soloartist i ett massamhälle. Vi hittar oppositionen hos individer som vågar bryta sig loss från folkmassan och välja en egen väg genom Moskvas gator.

 

Varmaste tack till / Our heartful thanks to:

Stefan Ingvarsson, Kulturråd i Moskva

Anna Kosinova, vid svenska ambassaden i Moskva.

Maria Fadeeva, Center för avant-garde, Moskva.

Ylva Frid, arkitekt i Stockholm.

Maria Georgieva, korrespondent SvD

Olga Zinovieva, Lomonosov Moskvas statliga universitet

Jevjene Asse, Arkitekturprofessor i Moskva

Anna Martovitskaja, chefredaktör på arkitekturmagasinet Speech.

Strelka Institute for Media, Architecture and Design

  • biskops

    Biskopsdammarna, eller Pariarkdammarna. Här – i denna välståndsmiljö – börjar Michail Bulgakovs roman Mästaren och Margerita. Det har funnits planer på att bygga statyer med romanens figurer i parken, men det har aldrig blivit genomfört.

  • yuri-pimenov-new-moscow

    Yuri Pimenovs målning Det nya Moskva från 1937. Målad samtidigt som Stalins terror drev genom staden.

  • metro_skiss1

    Målning som visar hur man föreställde sig Moskvas tunnelbana i början av 1930-talet. Som ett palats för folket.

  • metro_meeting_place

    Gatorna mellan perrongerna i tunnelbanan är samlings- och uppehållsplatser. Här sitter man ner och språkar ett tag medan tågen passerar, eller stämmer träff vid de röda alarm-stationerna.

  • mayakovskaya

    Mayakovskaya med sina art-deco-pelare. I taket här syns mosaikbilder på människor i olika former av flygande: Backhoppare, människor som håller i flygplan, simhoppare som tycks sväva, saker som lyfts mot himlen, hela tiden uppåt.

  • OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    Maria Fadeeva öppnar dörren till sin lägenhet som hon ärvt av sina farföräldrar.

  • ringklocka

    Ringklockor till en kommunikalka – en gemensamhetslägenhet i Moskva

  • kommunikalka

    Kök i en kommunikalka i St Petersburg, där varje lägenhetsinvånare har sin egen spis, foto Barbara Weibel

  • textilinstitutet

    Textilinstitutet i stadsdelen Shabolovka, av arkitekten Ivan Nikolaev. En konstruktivistisk byggnad, ett huset där socialism skulle utföras. Det sociala och gemensamma rummet.
    En 200 meter lång bostadsflygel i åtta våningar med en mittkorridor innehöll bostadsceller på sex kvadratmeter för två studenter var. I flygeln dit man gick efter väckning fanns klädskåp, dusch och omklädningsrum, här fanns plats för morgongymnasik. Sedan ner för en ramp till matsalen, sedan till biblioteket eller lektionerna på institutet en bit bort.

  • datja_old2

    Den gamla datjan från sekelskiftet 1900. Intill har man byggt en ny i tre våningar.

  • datja_old_int

    Interiör, den gamla datjan.

  • datja_ny

    En nybyggd datja, bakom murar.

  • internetdatja2

    En rysk internetentreprenör bygger en ny datja med någon sorts dataspels-estetik.

  • internetdatja1

    Interiör från internetentreprenörens nya dataspels-datja.

  • melnikov_hus_ext

    Konstantin Melnikovs hus med sexkantiga fönstren, en konstruktion som gjorde behovet av tegelsten mindre.

  • melnikov_atelje1

    Inuti Konstantin Melnikovs hus, ateljén.

  • melnikov_livingroom

    Inuti Konstantin Melnikovs hus, vardagsrummet.

  • tsoiwall

    Victor Tsoi-muren vid Arbat gatan i Moskva. En hyllning till den döde musikern, vars band Kino blev en symbol för Glasnost. Nu riven, på grund av nya fastigheter.