Vi återvänder till Wien. Sist vi var här, för två och ett halvt år sedan (Staden #18) vandrade vi storögda genom det röda Wiens bostadsgårdar – den gemensamma staden kom oss till mötes med sin historia om goda bostäder för alla. Vi såg en öppen famn byggd i sten. Men just innan vi skulle åka fick vi höra om revorna i berättelsen om den goda staden. Globalt kapital och politiska kompromisser hade börjat bygga om det röda Wien till en berättelse bara för de redan invigda. De fattiga, de bostadslösa unga och alla andra med små medel hade börjat uteslutas.
Vi återvänder för att få veta vad som hänt sedan dess. Men också för att vi i glappet mellan idén om det goda Wien och en annan – kallare – stad ser en spegelbild av vårt eget land. Två platser i världen som gjort idén om den goda bostaden för alla till en del av sin identitet, som något som en del gärna minns, kanske med sentimentalitet, och andra tar ut avstånd ifrån. Men en måttstock för vad det här samhället är. Vad händer med den där identiteten när idén om den goda bostaden för alla inte går att upprätthålla längre?
Bosättarstadsdelen Starchant grundades 1919 av kristna inflyttare till Wien. Till en början ockuperade de mark och byggde sina bostäder.
Entrén till Starchant.
Per-Albin Hanson Siedlung byggdes och namngavs som ett tack från Österrike och Wien till Sverige, för hjälpen efter andra världskriget.
Per-Albin Hanson Siedlung.
Per-Albin Hanson Siedlung har drag av bruksort.
Folkskolan i Per-Albin Hanson Siedlung.
På en av folkskolans gavlar syns ett svenskt midsommarfirande.
Rädda Barnen Platz, Per-Albin Siedlung.
Tvärs över spårvagnsspåret från Per-Albin Hanson Siedlung ligger Olof Palme Hof.
Kabelwerk, började byggas i början av 2000-talet och här förnyas den sociala bostadspolitiken, många av lägenheterna kommer med en rätt-att-köpa-möjlighet, efter 10 år. Om man då köper lägenheten får man inte sälja den förrän efter ytterligare tio år.
Kabelwerk, torget.
Stadsdelen Rudolfsheim. Här finns en stor andel privata hyresrätter som under de senaste trettio åren fungerat som instegsbostöder, ett transitområde. Nu planera en stor bostadsutställning i Wien, IBAU, under rubriken “Social hållbart boende i 21: a århundradet”, och 247 bostadshus i stadsdelen ska renoveras. Hyrorna riskerar nu att höjas.
Reindorfgasse, i Rudolfsheim.
Justin Kadi och Mara Werlitz på Reindorfgasse, i Rudolfsheim.