fant

#73 Örebro – extrema mönster

Mitt i Örebro ligger Krämaren –planerad 1954 klar 1963. Sverige har ingen tydligare avfyrningsramp för efterkrigstidens Saltsjöbadsavtal mellan konsumtion och välfärd, grosshandlarstaden kommer från ena hållet och folkhemmet från det andra. Krämaren är ett litet Vällingby ABC-stad mitt i city. Det gamla borgerskapet såg med förskräckelse hur socialdemokratin annekterade stadens kärna, men arkitekterna – bröderna Ahlsén – tog inspiration från Slottet och lade sig lika självklart på åsens högsta punkt. Byggt av Stiftelsen Hyresbostäder i Örebro, en stiftelse som från 1945 till 1975 byggde i stort sett allt i Örebro, besluten fattades i stiftelsens slutna rum. Örebro blev den stad som bäst uppfyllde statens förväntningar på välfärdens byggande. Man var klassens mönsterelev och trosviss som få.

Men det fanns en tid innan mönstereleven. En stad av småfolk och trähus; skomakarstaden. En mångfacetterad migrantstad med Sveriges billigaste arbetskraft, präglad av frikyrkorörelsen, folkrörelserna och en alltigenom omhändertagande fabrikägande elit. Det var de som fyllde ut glappet mellan den hierarkiska fabriksstaden och strävan efter den klasslösa staden som skulle komma efter kriget. På skofabriken Oscaria ledde Oscarioterna med Eric Åqvist i spetsen, sina blåbyxade anställda med fast och vänlig hand. Stadshistorikern Gregor Paulsson skriver i sin bokserie Svensk Stad att det utåt inte syntes någon friktion i stadsrummet i Örebro, arbetarklassen och borgerligheten tycktes leva i frid. Det var till denna stad cirkuselefanten Bambina kom den heta sommaren 1927, hennes sista. Hon dog i Örebro, begravdes på Djurkyrkogården och huvudet hamnade på Biologiska museet.

I Örebro möter trosvissheten, föreställningen om mönstret av skor och bostäder som passar alla verkligheten. Ibland tycks de leva fridfullt sida vid sida, men ibland vänds staden ut och in och det som ser ut som et mest normala är det mest extrema. I Vivalla – den framsynta småhusstaden – ansluter sig under kort tid unga män och kvinnor till Daesh och åker till Syrien för att kriga. Vi reser genom mönsterstaden Örebro, och det mönster som långsamt avtecknar sig är långt mer komplicerat än vad staden själv tycks villig att erkänna. En stad där andra historier än den vanliga, det normala vill frigöra sig. De som lämnar mönstret.

Tack för samtal med:

Thord Strömberg, Örebro Universitet.

Erland Bohlin, Sällskapet Gamla Örebro

 

Vi har bland läst:

Bertil Egerö, En mönsterstad granskar. Bostadsplanering i Örebro 1945-1975

Gunnela Björk, Att förhandla sitt medborgarskap. Kvinnor som kollektiva politiska aktörer i Örebro, 1900-1950.

Thord Strömberg, Makt och medborgare. Örebro under 1900-talet.

Samt artiklar och samtida planerings- och arkitekturpresentationer i tidskriften Arkitekturs arkiv.

 

  • engelbrekt

    Intill Rådhuset står Engelbrekt-statyn, ett sätt att gifta den nya borgerligheten på 1860-talet, med den gamla kungliga adeln.

  • tjogtal

    Tjugotalets arbetarbostäder i Örebro.

  • Kramaren

    Krämaren vid färdigställandet 1963.

  • kramare1

    Krämarens fasad, åtta nyanser av grönt och gult, speglar sig i himlen.

  • slottet

    Örebro slott inspirerade arkitektbröderna Ahlsén när de ritade Krämaren, för sitt sätt att trots sin storlek smälta in i naturen.

  • kramaren2

    Krämaren, terrassen, ritade av Per Friberg är en oas nedanför trettonvåningshusen, som innehåller både bostäder och kontor.

  • rosta

    Stjärnhusen i Rosta, lägenheterna får i Stjärnhusen ljus från tre håll. De var en sorts protest mot de alltför stelbenta smalhusen, kring stjärnhusen skapas, när man sätter ihop dem i en rad, halvprivata gårdar.

  • rosta

    Rosta, stjärnhusen under uppbyggnad.

  • kollektiv_rosta

    Kollektivhuset i Rosta, som inte blev ett kollektivhus utan ett kategorihus för nåtlerskor, sömmerskor vid skofabrikerna.

  • baron_3

    Baronbackarna blev det andra stora bostadsområdet att byggas efter kriget i Örebro. Ritat av nya arkitektkontoret White, en studie i små rum där alla skulle få ett eget, och experiment med att lägga kök intill badrum. Alla lägenheter skulle också ha kök och balkong mot barnens lekplatser, en “daltig idyll” skrev Lennart Holm.

  • baron1

    Balkongerna i Baronbackarna, därbakom knappa men välkskräddade bostäder.

  • baron2

    Informationsskylt vid Baronbackarna.

  • vivalla3

    Låghusstaden, Vivalla.

  • vivalla c

    Centrum i Vivalla har byggts in, här finns butiker, bibliotek och polisstation.

  • vivalla

    Loftgångshus i Vivalla började byggas 1965, de låga tvåvåningshusen skulle vara mycket billiga att bo i eftersom de bland annat vände sig till frånskilda mammor med mindre barn.

  • bo92_3

    Stadsdelen Ladugårdsängen imiterade stenstadens form när den byggdes till bomässan Bo92, men glömde lokaler i bottenvåningarna.

  • bo92_1

    Gathörn, Ladugårdsängen, byggt 1992.

  • vivalla4

    I Vivalla centrum kan man nu hyra billiga lokaler för att starta företag eller verksamheter.

  • vivalla_1

    Låghusstaden i Vivalla.

  • vivalla_2

    Vivalla, den egna trädgården var en viktig idé i småhusstaden, som byggdes för 7000 människor.

  • fant

    Elefanten Bambinas minnesstaty uppförd i Franciskuslunden i Örebro – Djurkyrkogården. Bambina vilar inte under själva monumentet, utan vid en äldre rosbuske en bit därifrån, där hon gravsattes 1927.