IMG_2919

#75 New Towns – löften och lögner

När Peter Eriksson, den svenska bostadsministern sa att man kunde bygga nya städer i Sverige reagerade en hel stadsbyggnadskår med reflexen att säga “Nej det kan man inte”. Under åren 1945 till 1980 byggdes hundratals New Towns runt omkring i världen. Man kan tala om en rörelse. Nya städer anlagda på mer eller mindre jungfrulig mark, i tron och förhoppningen att skapa något som var bättre än det som fanns, eller åtminstone ett likvärdigt, ett nytt alternativ.

Det finns en drivkraft att skapa det perfekta ögonblicket i New Towns-rörelsen när den uppstår 1945. Att lova harmoni och lycka. Det kan sett i från vår tid tyckas naiv, ibland nästan fåfängt. Men en sak som är nödvändig för att förstå den här drivkraften det är att man måste föreställa sig mörkret i Europa 1945.

De första New Towns-städerna byggdes med en stark idé om det kollektiva, om det gemensamma, och det berodde på att man hade sett depressionen övergå i fascismen och resultera i andra världskriget. Man ville skapa antifascistiska krock-kuddar i form av nya städer. Man ville, som någon skrev skapa “en hoppets princip”. För att ersätta hopplösheten och kaoset som man just genomlevt. Staden som motståndsrörelse. Alla ideologier hade en New Towns-rörelse. De byggdes mot och för fascism, mot och för kapitalism och av vanliga socialdemokrater i Årsta i Stockholm.

Ibland förlorade drömmen allt fotfäste och New Towns rörelsen börjar reproducera storskaliga stadsprojekt, ritade av teknokrater och utan förankring i vare sig plats eller mänskliga behov.

Idag tror inte så många på nya städer längre. Nyckeln till tvivlet på den nya staden är att det finns en idé om staden som något autentiskt, något på riktigt. Detta något, som förmodligen stavas tid, saknar den nya staden, dels för att den fortfarande i många fall är relativt ny men också för att den byggdes för att aldrig åldras.

Men också nya städer åldras. Vi reser till Eisenhüttenstad som en gång byggdes som Stalinstadt, en perfekt teaterscen för ett socialistiskt liv, men också för en fredsträvan mellan tre länder som befunnit sig på olika sidor av det stora kriget: Polen, Östtyskland och Sovjetunionen. Kring ett stålverk byggdes en stad i relativt småskalig socialrealistisk stil, och på stålverket började man smida “fredstålet”, med Polskt kol, Sovjetisk järnmalm, på Tysk mark. Nu har befolkningen i staden halverats, och åldrats. Det är ett stillsamt småstadsliv som levs här. Och ibland kommer filmteam på besök för att spela in filmer som utspelar sig i Östeuropa på den gamla tiden.

I Nova Gorica i Slovenien hittar vi en New Town, byggd i Jugoslavien när gränsen mot Italien drogs och landsänden förlorade sin stad till Italienarna. Den storslagna idén om en ny stad för den nya nationen förvandlades långsamt under åren från 1970-talets mitt till ett paradis för casinokulturen, ett östeuropeiskt Monte Carlo där Västeuropeer kunde spela medan Jugoslaver delade ut korten.

Verkligheten sipprar alltid in i drömmen. Hoppet grusas och reser sig igen.

 

  • IMG_9059

    Eisenhüttenstadt, muralmålningen “Den Tysk-Polsk-Sovjetiska vänskapen”.

  • IMG_9039

    Eisenhüttenstadt, de ståtliga valven leder in till de ganska enkla och vardagliga gårdarna.

  • IMG_9052

    Eisenhüttenstadt. Konst i alla former överallt.

  • steal

    Eisenhüttenstadt, den centrala axeln på Lindenstrasse – tidigare Lenin Allé — avslutas med stålverket.

  • P1010133

    Eisenhüttenstadt, stålverket, en del av det fortfarande i gång.

  • P1010162

    Eisenhüttenstadt, ett av de stora torgen.

  • P1010167

    Eisenhüttenstadt, enkla fina detaljer mot gården.

  • P1010171

    Eisenhüttenstadt, muralmålning.

  • P1010172

    Eisenhüttenstadt, gård.

  • P1010178

    Eisenhüttenstadt, pojke med dålig hållning på gård.

  • P1010193

    Eisenhüttenstadt, hörnhusen mot de större gatorna har valv och lokaler för till exempel restauranger.

  • P1010205

    Eisenhüttenstadt, stålverket, målning.

  • P1010214

    Glasmosaiken i en förskola, som nu är Museum för det Östtyska vardagslivet.

  • P1010225

    Eisenhüttenstadt, armaturerna redo för flaggor vid parader.

  • P1010235

    Eisenhüttenstadt, på fönstren på det gamla fina hotellet har någon skrivit en kärleksförklaring till sin stad.

  • P1010259

    Eisenhüttenstadt, teatern i neo-klassisk stil, en skärva av småborgerlig kulturkonsumtion i den socialistiska drömmen.

  • P1010286

    Eisenhüttenstadt, en stadsdel dedikerades till tyska sagor, där kunde husen få romantiska lantliga burspråk.

  • P1010294

    Eisenhüttenstadt, terrasser med butiker under.

  • IMG_2744

    Eisenhüttenstadt, arbetarnas palats.

  • IMG_2831

    Eisenhüttenstadt, gård 1950-tal.

  • IMG_2919

    Eisenhüttenstadt, Leninallé, 1950-tal.

  • IMG_2725

    Nova Huta, stålverksstaden i krakow, Polen som skulle väga upp det småborgerliga och katolska Krakow.

  • huta torg

    Nowa Huta, 2002, entrétorget.

  • huta detalj

    Nowa Huta 2002, detalj av fasad.

  • huta park

    Nowa Huta 2002, parken.

  • huta tecken

    Nowa Huta, 2002

  • huta valv

    Nowa Huta, 2002

  • huta yard

    Nowa Huta 2002, bostadsgård.

  • kanahuta

    Nowa Huta 2002, bostadsgård med lekplats.