P1000688

# 88 Staden – tro och religion

Bibeln talar alltid om städer. Det finns inga hyddor eller byar i Bibeln. Tron växer fram i staden. Kanske är det möjligheten till ordning, till hierarkier, till skillnad och monument, men lika gärna kan det vara en typ av tillhörighet och ett sökande efter mening, som möjliggörs i städer, där människor samlas från olika håll. Dit folk kommer resande. Städer är i grunden individualistiska, därför har de behövt lagar, regler och riter som man håller sig till. Under historien har det ur detta växt fram religiösa rum och platser i städer.

Vi gav oss av efter spåren av tro i städer.

Vi hamnade i Herrnhut, staden som byggdes av flyende protestantiska Herrnhuter på 1720-talet. En trosinriktning med starka egalitära ideal, alla lika, kyrkan ett hus av alla hus, hela staden en gjuten form kring vardagens böner. Herrnhut blev ett försök att under barocken forma en stad byggd i barock stil men med en ton av jämlikhet. Barockens axlar ersattes av ett rutnät jämt fördelat, utan klimax. När städer nämns i Bibeln där de alltid formade som kvadrater med portar. Som en gudomlig ordning har lagts över stadens form.

De demografiska förskjutningarna i religionskrigens Europa under 15- och 1600-talen skapade inte bara nya städer på den kontinenten utan också i den nya världen, på andra sidan Atlanten. I det blivande Pennsylvania bjöd William Penn in alla möjliga förföljda trosinriktningar till Pennsylvania. Från Nya Nazareth byggd av Herrnhuter till Philadelphia, brödravänskapens stad. Vi ställer oss på gathörnet i kväkarnas städer. Det är kring gathörnet de bygger sina städer, av lika delar vardaglig handel och en tro på gud som ljuset i varje människa.

Vi hamnar på de svenska folkhemstorgen och i Villa Tugendhat i Brno och ser hur modernismen ersatte traditionella trosatser med rummets helighet, att andäktigt samlas kring.

Tron har alltid varit urban, det religiösa utövandet varit en del av staden. Synagogor och moskéer ligger i gatulivet, mellan badet och marknaden. De är oskiljaktiga från staden. Religioner och bekännelser bygger inte städer längre, men betyder det att tro och religion ska skiljas helt från stadens form och vardagsliv?

  • Herrnhuter-Ansicht-b

    Herrnhut, 1760-talet. Nyanlagd med begravningsplatsen i förgrunden.

  • Herrnhuter_Gottesacker

    Guds åker, Gottesacker, Herrnhuternas begravningsplats i Herrnhut och i alla städer de anlade.

  • P1000623

    Guds åker, Gottesacker.

  • P1000670

    Guds åker, Gottesacker, där gravstenarna ligger ner.

  • Gottesacker_gravsten Herrnhut

    Namnen på de döda står i relief och syns när solen ligger lågt.

  • gottes2
  • IMG_6773

    ”Det gemensamma rummet”, som är staden Herrnhuts centrala rum men också egentligen en hel trosuppfattnings centrala rum. Rummet är vänt mot det låga altaret som ligger på husets långsida.

  • P1000549

    Landsvägen upp mot gemensamhetshuset/kyrkan.

  • P1000569

    En av de räta gatorna i rutnätet i Herrnhut.

  • P1000576

    Det långa huset för änkorna.

  • P1000586

    Det första huset i Herrnhut.

  • P1000748

    Relief i Rixdorf, Neukölln Berlin, över de religiösa protestantiska flyktingarna i religionskrigens Europa på 1600-talet.

  • pelikan

    Pelikanen, Hugenotternas symbol, vid Oranienburger Tor i Berlin

  • P1000506

    Synagogan i Prenzlauer Berg i Berlin, bevakad av säkerhetsvakter.

  • P1000468

    Entrén till moskén i Kreuzberg, vid Kottbusser Tor.

  • P1000494

    Messias-kapellet i Prenzlauer Berg, Berlin, där judar mellan 1902 och 1938 kunde konvertera till kristendom.

  • quake

    Ett Street corner house, möteshus för kväkare, i Brooklyn NY.

  • newhaven

    New Haven, planerad av brittiska puritaner, enligt en religiöst motiverad ordning, the nine square plan.

  • arch

    Arch Street meeting house, ett av de äldsta möteshusen för kväkare i centrala Philadelphia.